Igår var vi iväg hela familjen till Ulriksdal för att träna apportering ihop med Tina, Sara och Märta. Viktor sov i bärselen på sin pappas mage i dryga 2 timmar vilket nog är rekord tror jag.

Vi körde två omgångar av träning på linjetag med dold kastare som kastade en dummy när hunden sprang i rätt riktning. Kvatro fick se tydligt var dummyn hamnade så fort han rörde sig från mig, medan de duktigare hundarna fick springa lite längre på den tänkta linjen innan dummyn kastades, eller med en redan utplacerad dummy.

Kvatros första skick blev ju pajas såklart. Han sprang och hämtade snyggt, men istället för att komma till mig var han tvungen och springa till ryggsäckarna för att kolla om det fanns en kanelbulle kvar till honom… Jag gick och hämtade honom och sen kunde vi köra två lyckade skick på raken. Medans de andra gick iväg och tränade sök fick Kvatro hämta ett par markeringar och strosa runt lite.

Sen gjorde vi om samma övning igen, och nu gick det bättre förutom att den sista dummyn var alldeles för kul för att komma tillbaka till mig med. Fick gå och hämta honom igen.

Jag belönade med korv från fickan, och var för lat för att gå till ryggsäcken och hämta ut burken med blöt hundmat. Så med tanke på den (i Kvatros ögon) i sammanhanget låga belöningskvalitén tycker jag att Kvatro gjorde väldigt bra ifrån sig. Nästa gång ska jag belöna bättre och även ha en leksak med mig för att hålla ångan uppe.

Det var verkligen kul att vara med, och skönt att det går så smidigt med Viktor.

Kvatro har varit förkyld, eller vad det kallas när en hund nyser, snorar och är riktigt hängig. Nu är han i princip helt bra, men jag undrar om luktsinnet helt återvänt. Han kliver över både godis och dummys fast näsan är i backen. Jag får se om jag måste ringa och boka en koll hos vet trots allt.

Min träningslust har återvänt och jag är sugen på att träna till lkl II och till nkl. Vi är anmälda på en en-dags-kurs i inkallning med ställande och läggande för Eva Bodfäldt. Den är inte förrän i vår men det är kul att ha något att se fram mot. Jag tänkte först att jag skulle lägga ner retrieverträningen, men jag har tänkt om. Det är så roligt och vi får se hur långt vi kommer helt enkelt.

I den gamla bloggen skrev jag om vad vi tränar just nu, och det ser ungefär likadant ut. Framförgåendet har vi lagt på hyllan tills vidare. Apporteringen går framåt. Vi har mest tränat på greppet och galoppera mot mig med apport. Att använda externbelöning har hjälpt mycket vad gäller den negativa laddningen kring apporten. En jobbig grej som jag måste ta tag i är att han ofta griper den i ändarna, speciellt när jag kastat iväg den en bit. Vågar inte börja fela honom.

Igår gick vi ner på fältet där de har bestämt att ett visst område är ”hundområde”. Inga andra hundar där och Viktor somnade i vagnen precis när vi var framme så vi kunde göra några linjetag och dirigeringar. Mest repetition av sånt vi tränat förut. Höger och vänster till skål, enkla linjtag osv.  Roligt!

Lillkillen är 4,5 månader nu, och inte så särskilt liten egentligen… 8,7 kg på hemmavågen häromdagen! Och då helammar jag fortfarande.

Den senaste tiden har han sovit lite längre pass på natten. Jag är så inställd på varannan timme så jag vaknar oftare än han just nu. På dagen sover han fortfarande inte längre än max en timme i stöten, oftast bara 45 minuter. Om han ammas lite när han vaknar kan han ibland somna om och sova en vända till. På kvällarna somnar han vid 22-23, men igår blev det nog 21.30! Det betyder mycket att jag hinner få lite egen tid hemma om kvällarna.

Nu har han börjat kunna sitta lite med stöd, och han accepterar vagnen lite bättre när han får se sig omkring. I köket sitter han med oss vid bordet när vi äter, i sin egna lilla barnstol. Jättemysigt!

Han har börjat vända sig lite mer frekvent nu från rygg till mage, och lyfter huvudet högt och tittar sig omkring. Verkar trivas med att kunna byta mellan olika positioner. Han griper pricksäkert tag i saker som är inom räckhåll, och har så smått börjat visa frustration över sånt som är/hamnar precis utom räckhåll.

Han pratar en massa, morrar och väser. När han är riktigt i gasen skrattskriker han som en nymfparakit. Han gillar när man sjunger, och om man dessutom har musik på och sjunger samtidigt vet han knappt var han ska ta vägen. Då blir han både glad och generad på samma gång och ögonen glittrar.

Han har börjat känna lite på Kvatro. Sträcker ut handen och känner på huvudet när Kvatro är inom räckhåll. Oftast är det när jag sitter och äter något och samtidigt har Viktor i knät. Kvatro verkar avspänd och cool, och får smaka av mackan när Viktor krafsar på honom.

I underkäken putar det ut lite där de två mittersta tänderna ska sitta, och det verkar klia en del i munnen till och från.

Jag har uppdaterat fliken Hund.

I söndags döptes vår lille Viktor. Det blev en jättefin ceremoni i Årsta kyrksal och efteråt bjöd vi på buffé och tårta i kyrkans lokal. Eftersom vi var många, och vi inte fick stanna där så länge som vi hade önskat, hann vi inte öppna några presenter. Så på begäran kommer här en fotoblogg på alla Viktors fina doppresenter.

 

En massa härliga böcker, som vi redan börjat läsa.

Fint att äta på och med, och att dricka ur. Två fina barnserviser (Rörstrand ”Ocean” och Elsa Beskow), två bestickset (Mumin och Laban) och en SIGG flaska.

Fina leksaker. En Snällefant från Krabat, en lastbil i trä och en Mush-a-Belly.

Mera fint! Blomma, påslakan + örngott med mumin, kapitalspar, teckning, en sparbössa och pengar.

Och så en härlig egen liten fotölj. Jag hade velat lagt ut en bild när han sitter i den, men han är inte så pass stadig riktigt ännu.

 

Tack alla för en jättetrevlig eftermiddag! Tack för alla fina presenter! Och tack för hjälp med ta emot gäster, köra all mat och dryck, hämta tårtor och bröd och att ta hand om all disk efteråt!! <3 <3 <3

Välkommen till den nya bloggen!

Här kommer jag att fortsätta skriva om hundträning, men även om livet som nybliven mamma och annat som händer i livet.